Tjänar friskoleelever mindre?

Jag hajade till rejält när jag läste i DN att elever som gått vinstdrivande gymnasieskolor senare i livet tjänar i genomsnitt 200 000 kr mindre. (Liknande artiklar eller inslag har funnits i Aftonbladet, Sveriges Radio, EFN m fl). Det lät ju otroligt mycket! Så nu har jag ägnat en stund åt doktoranden Petter Bergs originalartikel för att försöka förstå vad han egentligen har gjort. Ett antal saker att fundera på:

• Den där siffran 200 000 kr är effekten på nettonuvärdet av livsinkomsten. Det framgår inte i DN, möjligen går det gissa utifrån att ordet livsinkomst finns längre ner i artikeln. Men hur stort är nettonuvärdet av en livsinkomst? Det här handlar om att flyttas ner 1,11 percentiler vid 30 års ålder, dvs någon som annars skulle tjäna bättre än t.ex. 60 procent av befolkningen tjänar nu bättre än 58,89 procent av befolkningen. Ett annat sätt att beskriva det är 2% lägre inkomst vid 30 års ålder. Siffran 200 000 kr beskrivs i artikeln som “back-of-the-envelope”. Det finns ingen statistisk regel för vad som är en stor eller liten skillnad, men jag skulle nog beskriva en nedflyttning med 1,11 percentiler som liten. Kanske rent av rimlig ur ett individperspektiv? Jag gick för all del i skolan före friskolorna, men om mitt 16-åriga jag hade fått välja mellan en kommunal skola i Handen och en nystartad friskola i Stockholms innerstad och vetat att det skulle kosta mig en nedflyttning på en dryg percentil i inkomstskalan, så hade jag nog kunnat känna att fördelarna med att få tillbringa dagarna i stan överväger.

• Jag har inga stora invändningar mot den metod han använder i sin artikel, men inom nationalekonomi går det alltid att välja olika metoder. Särskilt på ett så här omfattande material. En annan metod hade säkert gett ett annat resultat. Ett annat urval (hela landet, andra år etc) hade också gett ett annat resultat. Det här är en ständig utmaning inom nationalekonomi, och för den som ska beskriva resultaten. För att ett resultat ska vara intressant annat än som ett bidrag till forskningslitteraturen behöver man luta sig mot mycket forskning, gjord på olika sätt. Möjligen är det intressant med en enskild studie om effekterna är mycket större, eller om metoden är väldigt stark (typ randomiserade kontrollstudier).

• Ska jag ändå ha någon invändning mot utformningen av studien, så är det att han inte alls tittar på andra faktorer än ägarformen som kan förklara resultaten. Storleken på skolorna? Elevernas pendlingstid (man är kanske tröttare om man pendlar från Katrineholm till Linköping)? Att skolorna är nystartade, inkörningsproblem? (Andelen obehöriga lärare sjönk rejält med tiden, enligt den här artikeln.) Skollokalerna? Skolans inriktning och filosofi? Etc.

• Resultaten handlar om elever som började gymnasiet 1995-2008. Den perioden var speciell och kanske inte så relevant för dagens situation - ett problem när journalisten skriver en artikel i presens. Friskolesystemet hade just införts, och det startade en massa mer eller mindre seriösa skolor. De hade olika “hobbykurser” och halvseriösa inriktningar (t ex multimedia), vilket Berg inte fångar i sin indelning i program. Det var vilda västern, jag kan vara förvånad över att effekten inte var större än 2% av livsinkomsten! Det gjordes en rejäl uppstramning av systemet med Gy11. Även reglerna för behöriga lärare skärptes. Den kommande betygsreformen kommer att strama upp avarterna ännu mer.

• Bergs forskning tar även upp icke-vinstdrivande friskolor. På några ställen blir det besynnerligt att DN bara tar upp de vinstdrivande. Dels att “de vinstdrivande friskolorna vuxit på bekostnad av de kommunala skolorna” - det gäller förstås även de icke-vinstdrivande skolorna, och “på bekostnad av” tolkar i alla fall jag som värderande. Dels att de vinstdrivande ofta erbjöd samhällsprogram, trots att arbetsmarknaden efterfrågar annat - här lyfter Bergs forskning tvärtom särskilt att de icke-vinstdrivande erbjöd mycket av de program som leder till lägre livsinkomster, vilket innebar att de gav lika stor negativ effekt på livsinkomsterna som de vinstdrivande, om än kanske av andra skäl.

• Största avvikelsen från Bergs forskning kommer i hans eget pratminus i DN om att livsinkomsterna blev lägre för att skolorna sparar pengar genom att anställa obehöriga lärare. Det har han inte täckning för. I sin egen artikel uttrycker han sig mer försiktigt. Det finns en samvariation, men den kan ha flera förklaringar, som skolans organisation. Jag kan t ex tänka mig att ett oseriöst multimediagymnasium hade fler obehöriga lärare och gav lägre livsinkomster, men det är inte säkert att det var behörigheten som var avgörande. Tittar man på annan skolforskning så är det inte självklart att just behörighet är en viktig faktor för resultaten. Det här är tyvärr långt ifrån första gången jag ser en forskare uttala sig tvärsäkert om något som de i sina artiklar säger att det är svårt att fastställa.

Överlag tycker jag att nyheter om enskilda studier i mjuka vetenskaper är i princip hopplösa, ofta blir det inget nyhetsvärde kvar när man gått igenom alla tänkbara invändningar. Det som återstår är en vinkling som ska passa in i det som engagerar läsarna, till exempel att friskolor är dåliga.

Tillägg (glömde): Jag mejlade ungefär ovanstående till journalisten på DN när artikeln kom för en vecka sedan, men har inte fått något svar.